Ryssland och Ukraina bråkar medan Europa huttrar

Det nya året inleddes med riktig vinterkyla i Europa. I Tyskland och Polen uppmättes 25-26 minusgrader under årets första dagar och i Västerbotten visade termometern på minus 35,4 grader. Vad som dock fått människor på olika håll i Europa att frysa extra mycket har inte haft med vädermässiga förhållanden att göra utan politiska och ekonomiska. Naturligtvis handlar det om leveransen av gas från Ryssland via Ukraina som ryssarna nu bestämt sig för att strypa. I centrum för konflikten står priset på gas. Idag får Ukraina sin gas till ett pris som är under marknadspriset. Samtidigt är Ryssland beroende av sin olje- och gasexport och med fallande marknadspris har detta beroende gjort sig smärtsamt påmint, inte minst för den ryska energijätten Gazprom. Så i det avseendet är den ekonomiska aspekten mer framträdande än vid tidigare gaskonflikter mellan länderna (t.ex. den 2006). Men med vädermässiga metaforer om ett nytt kallt krig och då röster om militär upprustning hörs är politiken fortsatt närvarande. Och om Ryssland dessutom skulle lyckas öka Ukrainas beroende till ryssarna skulle nog både president Medvedev och premiärminister Putin dra på smilbanden, framförallt med tanke på Ukrainas ambitioner att bli NATO-medlem.När vi på Docere mot slutet av förra året tog fram de trender som vi menade skulle komma att prägla 2009 talade vi just om Rysslands återuppväckta stormaktsambitioner. Vi menade också att olika manifesteringar av detta vara att vänta. Strypningen av gasleveranser till Europa är definitivt en sådan manifestering…
I och med gaskonflikten har frågan om EU:s energipolitik återigen gjort sig påmind. Framförallt handlar det om att bryta energiberoendet till Ryssland och svara mot de klimatförändringsmål som kommer att påverka såväl Sveriges som Europas framtida energiförsörjning. Samtidigt innebär skilda intressen hos olika EU-länder att det blir svårare att enas kring en mer långsiktig energipolitik. Många av öststaterna vill ha så lite med ryssarna att göra som möjligt samtidigt som Tyskland (tillsammans med Ryssland) propsar på en gasledning i Östersjön. Som kuriosa kan nämnas att när avtalet om gasledningen slöts mellan de två länderna 2005 var Gerard Schröder rikskansler i Tyskland. Samme Schröder är idag VD för aktieägarnas utskott i Nord Stream AG, dvs. det företag som avser att ansvara för gasledningen. För den som tror på osannolika tillfälligheter får detta nog klassas som en sådan…
Konflikterna och svårigheterna inom EU när det gäller energifrågan är många. Samtidigt är ryssarna inte dummare än att man utnyttjar denna splittring och använder energi som ett maktmedel. Man får dock inte glömma bort att också Ryssland är beroende av de intäkter som gasen till Europa ger. En lösning av konflikten (åtminstone tillfällig) kommer därför att ske, vilket redan är på gång. De långsiktiga effekterna är dock mer osäkra. Men en inte allt för vågad gissning är att 2009 kommer att bjuda på flera ryska utspel och att energifrågan fortsatt kommer att diskuteras inom EU.

DAVID HARRIMAN