Storebror ser dig, storebror skvallrar om dig

"Big Brother is watching you" myntades från George Orwells samhällskritiska roman 1984. Och många har citerat George Orwell i FRA-debatten kring lagen som realiserades i dagarna. Hotet mot den individuella integriteten är debattens epicentrum. Frågan är om vi inte skulle behöva diskutera ett större hot mot integriteten - skvallersajters sanningshalt. Vi börjar i skandalen Climategate.

Få ha missat den, skandalen Climategate, som invaderar världens bloggar just nu. För den som råkat missa den handlar det om en (eller flera) hackers som brutit sig in i de servrar som tillhör en av klimatforskningens främsta institutioner, Climate Research Unit vid University of East Anglia. De fann flertal mejl och dokument som skickats mellan framstående vetenskapsmän och som tycks visa vad många redan tror sig veta: Klimatforskarna manipulerar data till stöd för ”AGW-hypotesen” (att växthuseffekten är en följd av mänsklig påverkan). Enligt mejlen har forskarna justerat data på ett sådant sätt att det ser ut som om klimathotet är större än vad det egentligen är. Att världens alla klimatförnekare går upp i falsett över Climategate är inte förvånande. Värre är att mer respektabla journalister som tycks dras med. Forskarna själva har inte offentliggjort dessa mejl, så ännu är det hackers version av mejlväxling som ligger till grund. Det finns även uttalande från institutionn att de dokument som nu cirkulerar kan vara sanna, så tas uttalanden och citat ur sitt riktiga sammanhang, Oavsett om hackers har rätt eller fel, behöver det finnas just dessa brasklappar, någon har olagligt gjort intrång i en server och någon påstår sig sprida innehållet som fanns i detta. Vem är brottsling i detta? Forskarna? Hackers? Båda? Det är just det vi inte vet, men vi sprider så kallade sanningar som citat ”med sitt patetiska konspirerande, med sitt manipulerade av data och med sitt alarmistiska budskap har korrumpera klimatforskningen”. Även om dokumenten är äkta så sprids citat ur dem, totalt uttaget ur sitt sammanhang och skapar säkerligen nya betydelser. En annan, ur geografisk synpunkt, liknande incident är anklagelsen riktat mot en reklamman. Han anklagades grovt för mordförsök på två personer i Gamla Stan i Stockholm. Här påbörjades förloppet genom att ett vittne pekade ut mannen på en Facebook-bild och mannen hämtades av polis. Genast påbörjades en skvallerverksamhet på sajter som Flashback, där skvallret sedan landar i artiklar i kvällspress och nyhetssajter. När det sedan visas att mannen är oskyldig så har skvallerpersoner, ofta personer i närheten av mannen, bekänt att de önskade driva trafik till sina bloggar.

Frågan är när vi ska börja debattera moralen och sanningshalten i skvallersajter och bloggosfären? Vi debatter stort om FRA-lagen, men den personliga integriteten i våra privata e-poster, eller grovt förtal i skvallersajter – när ska vi börja diskutera detta? Docere tror att under 2010 kommer vi resonera mer om moral och etik på nätet. Och för att återgå till George Orwells framtidsdystopi 1984, kanske internet är vår nya Minisann (sanningsministeriet), de som har hand om propagandan och lögnerna.

DIANA UPPMAN

Bokalitet - en självhushållande trend

Under flera år har företag och media talat om det glokala, det vill säga "tänk globalt handla lokalt". Nu tar vi nästa steg, bokalitet, "tänkt ditt boende, tänk självhushåll". Under de senaste åren har fler och fler konsumerat miljövänlig el till våra hem och handlat närproducerat och miljövänligt mat. Nu, under 2010, börjar vi producerar egen el för bostaden och arbetet samt odlar vår mat på balkongen eller övergivna parkeringsplatser.

Vi har tidigare här bloggat om odlingstrenden Growing Bags i London. Inom projektet letade grundarna upp övergivna platser i London och började hyra ut stora Big Bag-liknande påsar till odling. Projektet blev en succé. I London har det även utvecklats avancerade tjänster för odling i staden. Nu har fenomenet letat sig till Sverige. Under 2010 kommer vi se de första exemplen på närodlat. Inom området bokalitet och odling utvecklas tjänster för vad man kan odla liksom möjlighet att hyra odlingslotter i olika människors trädgårdar. Vi kommer se flera sociala nätverk kring tjänster och produkter för fenomenet bokalitet, eller stadsodling. Med hjälp av GPS funktioner och möjligen augmented reality kan vi snabbt finna var vi kan köpa bokala produkter. Förutom att ge oss föda, vackra odlingsytor och kvalitetstid så kan stadsodling i rätt utförande ge värme till byggnader, samla regnvatten till toalettsystem och mycket mer. I Sverige växer antalet bloggar om stadsodling och argumentationen är ekologiska varor, kompost blir odlingsjord, allsidig motion, upprätthåller äldre kunskap och mycket mer. Så i bokalitetens namn uppmanar Jan Carlsson, stockholmare, boende på Kungsholmen och aktiv i Klimataktion Stockholm.

”Odla upp i parker och grönområden, bryt upp gator och parkeringar så att stockholmarna kan börja odla och äta, närproducerat och egenodlat. Påverka politikerna att stimulera ett återbrukarsamhälle, där vi reparerar saker istället för att slänga bort dem.”

Ett mer visionärt och större projekt för stadsodling är det globenliknande växthuset, konstruerat av Plantagon. Det grundläggande konceptet bakom vertikala växthus är att grödorna växer på ställningar så att man maximalt tar till vara hela den inglasade ytan. Mitt i det vertikala växthuset går en spiralformad transportmekanism som sakta förflyttar jordfyllda odlingslådor uppåt i takt med att grödorna växer till sig. Lådorna ligger mot en räls som i en korkskruvsrörelse rör sig genom hela byggnationen, och en tredje räls bär med sig en anordning som roterar i en ständig uppåtgående rörelse från spiralens botten vilket knuffar lådorna uppåt några centimeter i taget. När lådan kommit längst upp trycks de färdiga plantorna ut på en skördeplattform medan nya sålådor laddas på nerifrån. Den sfäriska formen på Plantagon växthuset är utformad för att maximera mängden ljus för odlingarna. Den ovanliga formen gör att konstruktionskostnaden ökar men företaget hävdar att den fördubblade eller till och med tredubbla avkastningen gör att byggnationen blir flera gånger mer konkurrenskraftig jämfört med traditionella växthus eller odling på friland Plantagon hoppas kunna etablera livsmedelsproduktion på ett hustak i dina kvarter.

Allmänhetens intresse för hållbart boende och närproducerad el är stort. En undersökning Fortum tagit fram visar att 9 av 10 svenskar är positiva till att producera egen el. Framöver väntas allt fler konsumenter också börja producera el. Dels för att bidra till att täcka den egna elanvändningen, men också för att kunna sälja tillbaka el ut på nätet. Den tekniska utvecklingen gör det nu möjligt med ett allt mer automatiserat elnät, ett "smartare" elnät - och konsumenternas önskemål blir vägledande. Lindhagensterassen på Kungsholmen i Stockholm har ett nybyggt flerfamiljshus utrustats med framtidens energilösningar. Solpaneler på taket bidrar till de boendes energiförsörjning samt laddar husets gemensamma elbil i garaget. Bakom projektet står Skanska och Fortum. Solpanelerna täcker 40 m2 av taket, vilket bidrar med 3 500 kWh el per år till husets gemensamma utrymmen. Dessutom förser den egna produktionen av el 11 laddplatser i garaget och 1 laddstolpe utanför huset. Intresserade i huset har fått anmäla sig till en elbilspool och föreningens gemensamma elbil står på laddning i garaget. På en display i husets entré och via ett webbgränssnitt visas solinstrålning och effekt från solpanelerna, hur mycket el fastigheten använder, väder, klockslag, busstrafik, meddelanden mm.


Även IKEA kommer satsa på produkter för närproducerad el och kommer att sälja små kraftverk i sina varuhus. Läs mer om trenden här: http://www.homeenergy.se/ och http://www.egenel.etc.se/ .



DIANA UPPMAN