Om konsten att tänka i flera led

Världsekonomin befinner i vad IMF i sin World Economic Outlook 2008 kallar "ett nytt och otryggt land". I den pessimistiska rapporten radas olika hot mot världsekonomin upp: Bolånekrisen i USA, den globala finansiella oron, skenande oljepriser, höga råvarupriser, höga matpriser och ökade klimatkostnader. Risken för en ny global lågkonjunktur är uppenbar! IMF:s chefsekonom, Simon Johnson, varnade redan i slutet av förra året för en "Perfect Storm" där en oljekris av 1970-tals modell samverkar med en finansiell kris modell 2008. Mindre har diskuterats om vilka konsekvenser krisen, eller snarare kriserna, kan få i andra, tredje och fjärde led. Eller om hur krisen kan skynda på stora globala maktförskjutningar som redan börjat i mindre skala.

En bra egenskap om man vill ta fram strategier för att agera proaktivt på omvärldsförändringar, är att kunna tänka "outside the box". Hur kan omvärldsförändringar på en helt annan marknad påverka min affär? Låt oss börja med de accelererande matpriserna. Under det senaste året har priset på ris har stigit med 70%, prisutvecklingen har till råga på allt varit snabbast de senaste veckorna. Det får stora konsekvenser eftersom just ris är stapelföda för tre miljarder människor - halva jordens befolkning. Och inte blir det bättre av att priserna på andra grödor som sojabönor, majs och vete också snabbt har stigit till historiska toppnivåer.














Så vad har då priset på ris med exempelvis försäljningen av mobiltelefoner att göra? En hel del visar det sig. Prishöjningarna slår nämligen hårdast mot den fattiga befolkningen i tillväxtländer som Kina, Indien, Pakistan och Bangladesh. BBC:s korrespondent Mark Dummett, har hittat ett enkelt mått på hur hårt rispriserna slår mot världens fattiga familjer: De växande köerna framför de butiker som säljer statligt subventionerat ris i Bangladesh. Samtidigt rapporterar Sveriges Radio om att matkravaller blivit allt vanligare världen över. Ett mera direkt mått är att en familj på indiska landsbygden i medeltal måste lägga 53% av sin inkomst på mat; för en familj i en indisk stad är siffran 40%. Medan en svensk familj bara behöver lägga 18,5% av hushållsinkomsten på mat och dryck.

Utmaningen för mobilbranschen är att det är just i tillväxtländerna som mobiltelefonförsäljningen ökat snabbast de senaste åren. Det vill säga just bland de grupper vars ekonomi är allra känsligast för stigande matpriser. Något som redan fått telekomanalytiker som Helena Nordman-Knutson på Öhmans att skriva ner sin prognos över den globala försäljningsökningen till 7 procent 2008. Att jämföra med en försäljningsökning på 16% 2007 och 23% 2008.

Stigande rispriser slår mot lågprismodellerna; samtidigt slår bolånekrisen och finanskrisen mot försäljningen mot dyra avancerade modeller i västvärlden. Texas Instruments (som levererar kretsar till avancerade mobiler) och Sony Ericsson har båda hunnit vinstvarna kopplat till sämre efterfrågan på dyra mobiler. Analysföretaget Gartner har också meddelat att finanskrisen kommer att få större konsekvenser på försäljningen än man tidigare trott, och att påverkan kommer att bli större räknat i pengar än i antalet mobiler.

Bolånekrisen - i kombination med höga råvarupriser, fallande dollar och hårdare global konkurrens - verkar också bidra till att den ekonomiska världskartan ritas om allt snabbare. Hårdast slår krisen mot den amerikanska ekonomin där Internationella Valutafonden i princip räknar med nolltvilläxt 2008 och 2009. Betydligt bättre går det för de asiatiska tillväxtekonomierna. Den kinesiska ekonomin väntas fortsätta att växa med 9,3% 2008 och 9,5% 2009; visserligen lägre än 2007 års 11,4% men ändå. För Indien räknar man med cirka 8% årlig tillväxt under de kommande två åren.

Skulle Kina och Indien lyckas ta över USA:s roll som globalt ekonomiskt draglok är det naturligtvis bara bra för världsekonomin som helhet. Men det innebär också en snabb global maktförskjutning. Redan i september 2004 skrev Krassimir Petrov en artikel där han drog paralleller med utvecklingen på 1920-talet och förutspådde att vi runt olympiaden i Peking 2008 skulle börja gå in i en global depression av 30-tals format. Han förutspådde också att på samma sätt den stora 30-tals depressionen ledde till att USA ersatte Storbritannien som global ekonomisk stormakt, kommer Kina att ersätta USA efter nästa stora depression.

Må vara hur det vill med det. Men på "verkstadsgolven" i Kina och Indien är i alla fall kombinationen av stigande råvarupriser, stigande energipriser, fallande dollarkurs, ökande inflation och hårdare konkurrens från "nya" lågkostnadsländer, i full färd med att tvinga fram stora förändringar. I International Herald Tribune skrev Joe Nocera den femte april en intressant artikel med rubriken "Chinese adventures in the value chain". Efter att ha rest runt i Kina och intervjuat affärsmän var den vanligaste frasen han hörde "moving up the value chain". Kinesiska företagsledare har insett att de inte längre har de kostnadsfördelar som krävs för att kunna konkurrera med priset, nu måste de förädla sina produkter, börja konkurrera med kvalitet och ta fram egna innovationer.

Ett exempel är ReneSola ett kinesiskt företag som tillverkar solpaneler. ReneSola grundades 2001, dubblade sin vinst till 53 miljoner dollar under 2007; och lyckades dra in ett 130 miljoner dollar i kapital på NewYork-börsen i januari 2008.

ReneSola har tidigt tvingats göra samma resa som många andra kinesiska företag nu står inför - och som många företag i Korea, Taiwan och Japan redan gjort. Man började längst ner i värdekedjan med att montera solpaneler åt tyska och japanska företag. Konkurrensen var mördande, och man konkurrerade i första hand med pris och med andra kinesiska underleverantörer. 2005 beslutade man sig därför att ta ett stort kliv uppåt i värdekedjan, och övergick till att börja producera själva solcellerna - en produkt med mycket högre kunskapsinnehåll och mycket högre marginaler. Och medan den allt starkare kinesiska valutan gav ReneSola kostnadsnackdelar i monteringsaffären, innebar den också att man kunde köpa de avancerade maskinerna som krävs för halvledartillverkning billigare från Tyskland. Medan montering är en arbetskraftsintensiv verksamhet, är halvledartillverkning mycket mer kapital- och maskinintensiv. ReneSola har snabbt vuxit till världens femte största solcellstillverkare. Och nu konkurrerar man inte längre lokalt med andra asiatiska lågkostnadsproducenter, utan globalt med sina tidigare kunder i Japan och Tyskland.

Det brukar sägas att nöden är uppfinningarnas moder. Om så är fallet kan en lite oväntad effekt av den globala ekonomiska krisen mycket väl bli att lågkostnadsproducenter i tillväxtländerna tvingas att utvecklas så snabbt att de faktiskt går stärkta ut krisen. Och det kan väl om något fungera som en liten illustration till konsten att tänka i flera led.

Leif Jansson