Innovation via crowdsourcing

Forskning och  Utveckling har traditionellt ansetts vara ett företags innersta hemligheter och någonting som måste skyddas med alla medel mot insyn från andra än företagets anställda. Revolutionen med web 2.0 som möjliggjort interaktivitet på nätet i en helt annan omfattning än tidigare har ställt dessa axiom på ända. Idag finns möjlighet för företag och andra organisationer att lösa komplexa utmaningar och problem genom att lägga upp dessa på en webbsida och utfästa en belöning till den som kan lösa uppgiften.  Förfarandet kallas crowdsourcing och termen är en kombination av orden crowd och outsourcing och det handlar alltså om att vem som helst i den stora massan skall lösa komplexa problem mot ersättning, något som tidigare var förbehållet ett företags egna anställda eller möjligtvis kontrakterade konsulter.

Ett exempel på en webbsida som funnits sedan tidigt 2000-tal är InnoCentive. Där skapas kontakter mellan industri, akademi, offentlig sektor och frivilligorganisationer i syfte att lösa komplexa problem inom life science, teknik, matematik, datorvetenskap och entreprenörskap. Och det är inga lycksökare vilka som helst som antar utmaningarna att lösa dessa problem. Sidan har skapat ett nätverk av ca 200 000 av världens skarpaste hjärnor och där återfinns t ex ingenjörer, vetenskapsmän, uppfinnare och affärsutvecklare och 60 % av dem har åtminstone en universitetsexamen. Belöningarna är substantiella och 50 000 dollar i ersättning för ett definierat problem är en högst normal ersättning.

Det har höjts en del varnande fingrar mot fenomenet crowdsourcing bland annat vad gäller säkerhet och t ex risken för industrispionage. På InnoCentive har man löst detta genom att InnoCentive svarar för hela IP-processen och både den som lägger upp ett problem och den som antar utmaningen att lösa det är anonyma till en början. Fenomenet crowdsourcing växer och nya sajter utvecklas hela tiden vilket tyder på att företagen ser detta som en effektiv metod för innovation. R&D är vanligtvis en mycket tung utgiftspost och genom att lägga ut åtminstone delar av funktionen på frilansande vetenskapsmän kan man säkerligen spara mycket stora belopp och samtidigt få tillgång till hela världens hjärnor. Intressant är också att fenomenet crowdsourcing skapar en helt ny arbetsmarknad där världens intelligentia kan arbeta som legosoldater och ta uppdrag allt efter tycke och smak.

CECILIA UNGERSTEDT