Alla vet vi var du är!

Facebook som tidigare pratat om att de har full koll på vem, vad och när vi umgås med våra vänner har nu även lagt till var våra vänner befinner sig. Trenden geopositonering (som vi skrev om i inför 2010 års trender, 2010 i Backspegeln) är nu på väg att slå igenom även i Sverige. De tjänster som finns på marknaden, t ex Gowalla och FourSquare, har ännu inte riktigt slagit igenom i Sverige. Inom retail är det en tydlig trend, men få exempel. I och med att Facebook nu lanserar en tjänst till 500 miljoner användare påskyndas troligen ett bredare användande av geopositionering. Facebook går steget längre och testar även en tjänst där man kan (för)följa sina vänner för att vara säker på att inte missa något. Frågan är, vill vi att våra familjer, arbetsgivare och vänner alltid ska veta var vi befinner oss? Vi är nu på väg att på egen hand skapa ett övervakningssamhälle à la 1984. Än så länge lyser de större debatterna om riskerna med att exponera sitt privatliv med sin frånvaro. Kanske krävs det att någon råkar riktigt illa ut innan vi får en ordentlig debatt. Att man berättar för andra vad man gör och vart man är sker än så länge på högst frivillig basis. Men hur kommer konsumenterna att reagera om t ex försäkringsbolag skulle börja kräva att få veta dess saker. Tekniken finns där. Här ser vi en framtida efterfrågan för anonymiseringstjänster, (ett exempel är http://blockchalk.com/). Hittills har dessa mest efterfrågats av fildelare som vill dölja sina gråzons-överföringar, i framtiden kommer även den vanliga användaren att vilja ha denna möjlighet.

Vill du bli (för)följd eller bara är nyfiken kan du läsa mer på , http://blog.facebook.com/blog.php?post=418175202130.

JÖRGEN RAMNELÖV

Kan din statusrad förändra världen?

Sociala medier fyller allt fler roller i samhället: Det är inte längre bara ett sätt att knyta kontakt med nya och gamla vänner, utan det är också ett sätt för företag att knyta kontakt med kunder. Det är även ett sätt för 2010-tals människan att stilla sitt samvete och göra bot.

Att gå med i grupper som Fria Tibet eller Stoppa valfångsten är ett sätt att visa engagemang och att stilla sitt samvete. Jag undrar hur många som egentligen är engagerade och känner till historien bakom Tibet innan det gick med i ovannämnda grupp?

Den senaste trenden är att klistra in olika färdig skrivna rader i sin statusrad. Exempelvis

" Klistra in detta i din statusrad om du känner någon som har eller har haft cancer! Det vi vill ha år 2010 är ett botemedel! 93% kommer inte att kopiera och klistra in detta, kommer du?"

Detta har en stor genomslagskraft, för det är många som klistrar in det i sina statusrader och på så sätt sprids budskapet. Jag själv gjorde ett test, vilket jag erkänner inte var tänkt som ett test från början utan snarare resulterade i det. Då jag besökt Haiti så känner jag, liksom säkert många andra, med människorna på Haiti och skänkte helt enkelt pengar till en NGO som arbetar med offren för katastrofen på plats. Samtidigt skrev jag in på min statusrad något liknande

" Medan du njuter av att det är fredag lider människor på Haiti. Jag har skänkt Xkr till XX genom att sms:a XX til nr XX"

Mindre än en timme senare hade 10 av mina vänner kopierat min statusrad och klistrat in den på sina egna statusrader, förhoppningsvis skänkte det pengar också. Det skulle kunna innebära att statusraden på Facebook skulle kunna ersätta alla insamlingsbössor på stan. Jag vet inte hur mycket dessa bössor samlar in. Jag misstänker dock att beloppet sjunker år efter år i takt med att allt färre faktiskt har kontanter på sig. Genom dessa handlingar uträttar jag en god gärning som säkert är genuin och ärligt menad men jag visar även upp det för mina vänner och visar på att jag tar ett socialt ansvar, bygger på varumärket jag. Eller är det kanske så att vi faktiskt har en tro på att våra Facebook-grupper och statusrader skall göra skillnad och kunna förändra världen?

Anna Korsvik